Ungdomsfrågor väckte mycket diskussion

Ungdomarnas liv i Imatra har den senaste tiden präglats av bland annat införandet av skolcentrum, coronatiden och oroande nyhetsrubriker om skolmobbning och våld. Stadens unga var ämnet för en två timmar lång paneldiskussion som hölls i huvudbiblioteket förra veckan. Det fanns finländare och invandrarungdomar, kommunala beslutsfattare och personer som arbetar med unga. Diskussionen modererades av en biblioteksexpert Ari Sareslahti och ansvarig för ungdomstjänsten Johanna Mäkinen.

Ungdom bortskämd?

Evenemanget hade fått en medvetet provocerande titel "Är Imatras ungdom förstörd?" På jakt efter ett svar på denna fråga funderade paneldeltagarna på vad "att bli bortskämd" egentligen betyder. Innebär det till exempel att du behöver stöd i skolan, har psykiska problem, uppvisar dåligt beteende eller vandalism? Vad sägs om att slänga det som är förstört eller försöka fixa det? Hur kan du redan vara bortskämd om du inte ens har mognat helt?

Att vara bortskämd ansågs ha en dubbel betydelse – "bortskämd" kan bero på negativa saker, men också på grund av för många bra saker. Man fann att det finns polarisering och skillnader i välbefinnande i vårt samhälle; den ena njuter av överflöd och överseende medan den andre lider av nöd. Det noterades att även välbärgade familjer producerar unga människor som inte beter sig. Att vara bortskämd talades också om som en generationsfråga: enligt äldre generationer har ungdomar alltid varit bortskämda.

– Skillnaden på ungdom är alltid lite fel, sa en paneldeltagare.

En universitetsforskare från Tammerfors universitet som deltog i panelen Antti Malinen Statistiken som presenterades visade att ungdomssituationen i Imatra inte är så alarmerande som rubrikerna kan antyda. Negativa handlingar blir lätt nyheter, vilket överskuggar det faktum att majoriteten av ungdomarna klarar sig ganska bra.

I ett tal framhölls att det är nödvändigt att kunna skilja på fel sorts handling och den som gjort den.

– En ung person från Imatra är oavsett vad, men i slutändan är han bara människa. Misstaget som görs får inte stigmatisera den unge.

Vuxna bortskämda?

Tänk om det är de vuxna som är de som är ruinerade? Vuxna visade sig vara skickliga på att göra moraliska bedömningar snarare än att samla information och skapa konsensus. Paneldeltagarna som arbetade inom handel och kundtjänst uppgav att de hade stött på fler missköttande vuxna än unga.

– Det är lättare att kritisera en annan grupp än att göra självreflektion.

Man fann att en person växer i sociala sammanhang. Det bör vara upp till vuxna att fundera över vad de har gjort eller misslyckats med under uppfostran av barn och unga. Naturligtvis uppmärksammades också effekten av ungas ömsesidiga grupptryck både vid fysisk sammankomst och i sociala medier. De vuxnas uppgift var att vägleda dem i rätt riktning, även om det skulle vara svårt att etablera en samtalskoppling med den unge och tröskeln för att lägga sig i vad andra gör är hög. Det behövs vuxna, sa flera paneldeltagare.

Ungdomars deltagande i beslutsfattandet kom upp på många punkter i diskussionen. Det visade sig att det finns en stor grupp unga människor som inte är representerade i beslutsfattandet. Ungdomsrådet arbetar och har en vilja att delta, men dess tid och möjligheter att sätta sig in i de frågor som diskuteras är begränsade. Även fullmäktige representerar bara en liten del av de unga, så det måste försöka tänka på saker för "förstörda" ungas räkning också. Största delen av beslutanderätten när det gäller unga tillhör före detta unga, det vill säga vuxna, till och med pensionärer. Vi funderade på om de vet hur de ska hänga med i tiden och fatta beslut som har en långtgående inverkan på framtiden för dagens ungdom.

Unga invandrares utmaningar

Under evenemanget berättade unga invandrare om sina upplevelser av ensamhet. Man undrade vart alla unga försvinner efter skoldagen, när i det egna landet började samhörigheten först då. En annan sa att han inte är efterlyst som vän på grund av sin ryska, som om kriget som rasade i Europa var hans fel.

– Ryskan tas alltid upp igen.

Bristen på språkkunskaper visade sig också begränsa möjligheterna att delta i till exempel ungdomsfullmäktige. Enligt en talare har finländarna inte en enorm tendens att säga hej och ta in nya människor i gruppen; en vuxenmodell skulle behövas för detta. Personer som inte har modersmål har också rätt att delta och känna sig trygga.

Gemenskapsanda på jakt

Samtalspartnerna ansåg att i stora skolcentra riskerar individer, särskilt de utan språkkunskaper, att drunkna i massan. Lärare känner inte sina elever och det uppstår inte nödvändigtvis heller sammanhållning mellan eleverna. Coronatiden med distansutbildning fördjupade problemet. De vuxnas värld i hemmet har också förändrats snabbt: det kan förekomma oregelbundna arbetstider, och mor- och farföräldrar, än mindre andra vuxna, deltar inte nödvändigtvis i barnuppfostran som de gjorde i tidigare generationer. Digital teknik producerar ständigt stimulans för människor i alla åldrar.

– Förut såg alla på samma tv-serier och filmer och lyssnade på samma musik. Idag är det lättare att hitta sin egen gemenskap och likasinnade ungdomar på nätet, tyckte en paneldeltagare.

Gemensamma häng och att göra saker tillsammans sågs som en lösning på problemet med bristande gemenskap. Unga människors tid tillsammans i skolan visade sig vara viktig, men det räcker inte ensamt. Gemensamma aktiviteter skulle också behövas efter skolan. En hobby kan också vara ett ställe att hitta en trygg vuxen för en ung person som inte har en hemma.

Den kanske hetaste delen av diskussionen gällde såväl ett praktiskt ämne som mopedmyter bland unga. Å ena sidan undrade vi hur Imatra, som känner igen sig som en motorsportstad, inte kan organisera möten. Däremot angavs vad det skulle vara för utmaning att anordna mässorna från myndigheters och ansvarssynpunkt. Avsiktliga störningar i trafiken – eventuellt med illegalt spelande – kan inte alls ses positivt. Man påminde om att det inte fanns tillräckligt med besökare eller instruktörer till mopedgaraget som provades förra året i Vuoksenniska.

– Diskussionen tog upp det faktum att det finns många sorters unga och de flesta har det bra, sammanfattar Ari Sareslahti diskussionen.

Projektet Min kommun leds av Lahtis stadsbibliotek och stadsbiblioteken i Imatra och Villmanstrand från Södra Karelen deltar i det. Detta var det tredje diskussionseventet som hölls på Imatra. Projektet kommer att fortsätta med ett nytt diskussionsämne senare under hösten.

Ytterligare information:
Biblioteksexpert Ari Sareslahti, tel 020 617 6603, ari.sareslahtiimatra.fi (ari[dot]sareslahti[at]imatra[dot]fi)