Frågor och svar om simhallen och sportcentret

Publiken hade möjlighet att ställa frågor i förväg. Några av frågorna besvarades vid evenemanget, men alla frågor besvarades inte på grund av den aktiva diskussionen. Svaren och en sammanfattning av de ämnen som togs upp vid evenemanget har sammanställts på denna sida.

Svaren har sammanställts från svaren från de experter som deltog i evenemanget. Svaren gavs av tjänstechefen för staden Imatra. Arja Kujala, sportchef Henna Jääskeläinen och borgmästaren Matias Hilden, byggnadshälsoexpert från AFRY Finland Oy Laura Hongisto och fastighetschef från Mitra Imatra Developer Heikki Varis och utvecklare Henry Tapiola.

Power Point-presentationerna som presenterades vid evenemanget finns längst ner på denna sida.

För mer information om evenemanget, besök från denna länk.

Reparationer gjorda och kommer

Varför har det normala regelbundna underhållet av fastigheterna (årliga reparationer, tekniskt underhåll, skadereparationer) inte skötts tillräckligt?

• Underhåll och reparationsarbeten har utförts på fastigheten årligen. Renoveringen har inte påbörjats, eftersom beslutet om byggnadernas framtid är taget. Om rådet beslutade sig för att bygga ett nytt idrottscenter skulle större reparationer vara meningslöst.

Vilka reparationer har gjorts på simhallen och sportcentret 2017–2024? 

• 2024 underhållsmålning av idrottshallens väggytor, sömreparationer av simbassängens tvättmöjligheter (+renovering av belysningen i pooldelen, laddpunkter för elbilar)
• 2023: förnyelse av fastighetens automationssystem 
• 2022: reparation av sprickor i expansionstanken (+ förnyelse av huvudlobbyns lampor, installation av luftvärmepumpar) 
• 2021: renovering av kontorsrum inomhusluft 
• 2020: luftförbättringar inomhus på löparbanan och i gymmet 
• 2019: sandfilterunderhåll och sandbyte 
• (2018: LED-skärm) 
• 2017: förnyelse av taket på sporthallsbågen (+ sporthalls LED-lampor)

Stämmer det att underhållsplaner medvetet har lämnats ogenomförda och budgeterade och anslag har överförts någon annanstans?

• Det är inte känt att detta gjordes.

Varför har allmänheten fått en förvrängd bild av byggnadernas skick, trots att undersökningar av en expertgrupp visar att de är i gott skick för sin ålder?

• Allmänheten har informerats om den information som fanns tillgänglig vid den tidpunkten. Forskningsresultat har även presenterats vid bland annat informationsevenemang.
• I tillståndsundersökningar på uppdrag av staden har bland annat prover samlats in från byggnader. Den externa expertgruppens studier har huvudsakligen genomförts med sensoriska metoder. 

Varför är reparation av en användbar byggnad inte det primära alternativet?

• I princip är det såklart. Andra faktorer måste dock beaktas vid förberedelser för beslutsfattande. Den presenterade lösningen bygger på en helhetssyn som väger för- och nackdelar, risker och möjligheter med olika alternativ. 
• Till exempel vid renoveringen av Imatra Centralstation beslutades att renovera och utveckla den gamla byggnaden istället för att bygga en ny. Men när det gäller idrottsanläggningar sätter verksamheten också många gränsvillkor.

Hur länge skulle poolen vara kvar på sin nuvarande plats med de föreslagna reparationerna? 

• Syftet med den omfattande renoveringen är att förlänga livslängden med 25 år.

Planer för det nya sportcentret

Vilka funktioner skulle idrottscentret innehålla om det ligger i Ukonniemi?

• Syftet är att utforma det nya idrottscentret på ett sådant sätt att förutsättningarna för motion inom olika idrotter bibehålls eller förbättras. Målet är att säkerställa mångsidiga möjligheter att utöva olika idrotter och för befintliga användargrupper.
• I planerna ingår bland annat: två stora bollidrottshallar, en större gymnastiksal och mer funktionella lokaler för friidrott. 
• Det finns inga anläggningar för kampsport, utan man strävar efter att organisera sin verksamhet på andra sätt, till exempel genom att köpa in skift från privata operatörer.
• Klubbarna har rådfrågats när de tagit fram planer. Dessutom har man tagit hänsyn till bland annat vilka arter som kommer att behöva anläggningar i framtiden. Prognoser är svåra, eftersom trender påverkas av bland annat: befolkningsstorlek och åldersstruktur, energieffektivitet och ekologi (naturstigar och naturmotion), klimatförändringar (längdskidspår och utomhusis), strävanden efter toppsport och idrottsframgång/attraktion.

Finns det en bowlinghall i den nya planen för Ukonniemi Sportcenter? 

• Det är det inte.

Hur har energieffektivisering beaktats i nuvarande och nya idrottscentrum vad gäller investeringar? 

• Solpaneler skulle också kunna byggas på taket till den nya idrottshallen för att förbättra energieffektiviteten. De nuvarande investeringskostnaderna skulle öka kraftigt om nuvarande takkonstruktioner skulle förbättras.

Hur kan staden motivera nybyggnation som den primära lösningen, trots att man som HINKU-kommun satsar på koldioxidneutralitet?

• Effekterna av potentiell nybyggnation på klimatet kan ännu inte bedömas i förväg. 
• En ny byggnad är i princip mer energieffektiv och kan, i närheten av en ishall, ta vara på ishallens spillvärme. Valet av byggmaterial påverkar också utsläppen. Imatras utsläpp har minskat med ca. 60 % sedan 2007.

Ukonniemi som plats

Varför driver beslutsfattare på för ett idrottscentrum i Ukonniemi? 

• Studier har visat att renovering av ett sportcenter skulle kosta nästan lika mycket som att bygga ett nytt. Att bygga ett nytt skulle ge moderna och nya faciliteter. Därför innehåller planerna även en ny byggnad.
• Ukonniemi har vuxit fram som plats för det nya idrottscentret av flera skäl. Utvecklingen av Ukonniemi är en av hörnstenarna i stadens strategi. Ukonniemi har målmedvetet byggts in i en idrottsakademiliknande miljö, vilket möjliggör anordnande av läger och evenemang.
• Bland annat i visionsarbetet kring Ukonniemi var ett konkret åtgärdsförslag att koncentrera idrottsplatssatsningar till Ukonniemiområdet där de skulle tjäna både Imatrabor och besökande klubbar och turister. Placeringen av idrottsplatser nära varandra möjliggör ett effektivt utnyttjande av anläggningarna och idrottsintresserade kan lättare använda anläggningarna på tvären. Detta minskar ledigt utrymme. Tjänster som ligger nära varandra ger nya möjligheter till samarbete, till exempel vid anordnande av turneringar och träningspass.

Hur skulle skolelever och yrkesskoleelever använda idrottshallen i Ukonniemi, och hur skulle de ta sig dit? 

• Idrottshallen används idag främst av studenter från Sampo Yrkeshögskola. Den gamla idrottshallen kommer att vara tillgänglig för Sampo under de närmaste åren. Om antalet barn fortsätter att minska kommer Sampo-elever även i framtiden att kunna använda gympa på Mansikkala skolcentrum.

Hur kommer läget och tillgängligheten till det nya idrottscentret att påverka användarantalet, särskilt för billösa och de som bor i centrum? Hur motiverar staden alternativet Ukonniemi, när dess trafiktillgänglighet är svagare och möjligheterna för bilfria användare skulle försvagas?

• De flesta användare av idrottsanläggningen anländer till idrottsanläggningen med egen bil eller med följebil. 
• Bilfritt resande kan främjas till exempel genom att uppmärksamma frågan i kollektivtrafikplaneringen. Bra cykel- och promenadvägar är också viktigt. 
• Målet är att om ett nytt idrottscenter byggs ska det betjäna så många användargrupper som möjligt och att beläggningsgraden blir så hög som möjligt. Det ligger inte i någons intresse att bygga en idrottshall som folk inte kan använda.

Framtiden för nuvarande sportcenter och simhall och området

Vad händer med det nuvarande idrottscentret om ett nytt byggs i Ukonniemi? Den nuvarande skyddade byggnaden ska dock behållas på grund av sin bevarandebeteckning. 

• Om idrottscentrets verksamhet i nuvarande lokaler upphör inleds en utredning om fortsatt användning av lokalerna och eventuella planändringar inleds. I detta sammanhang kommer även alternativen att förtydligas. 
• En bevarandebeteckning betyder inte att byggnaden står kvar för alltid. Tröskeln för rivning är högre men inte helt utesluten enligt gällande lagstiftning.

Hur är det med Virta-talo-projektet och annan utveckling av det nuvarande området i sporthallen? Ligger Virta-Talot-planen bakom beslutsfattandet? Om fastigheterna rivs, kommer flerbostadshus att byggas i deras ställe?

• Området skulle vara ett bra utvecklingsmål för turism. Det finns inga flerbostadshus i planerna;
• Virtahusen är en av planerna som har skissats fram genom åren. Planen ingår inte i beslutsprocessen.

Har staden Imatra för avsikt att följa gällande finska lagar och på så sätt säkerställa att det skyddade pool- och sportcenterkomplexet förblir i gott skick och används aktivt av invånarna på sin nuvarande plats? 

• Ja, det kommer han. Det bör dock noteras att planen inte skyddar den verksamhet som pågår inne i byggnaden utan själva byggnaden. 

Simhallens sporthall är det mest värdefulla arkitektoniska föremålet bland fastigheterna i staden Imatra och är rättmätigt skyddad (sr-3). Är staden beredd att ta hand om kraven på det arkitektoniska arvet och nödvändiga renoveringsåtgärder? 

• Ja, det är det. 

Kostnader och beräkningar

Vilka var de totala kostnaderna för reparationerna, framför allt reparationerna av ytterväggar och sockel på idrottshallens löparbana och gym?

• Den genomsnittliga budgeten för underhållsreparationer 2017-2024 har varit cirka 63.500 0 € moms 2020 %/år. Budgeten för renoveringen av löparbanan och gymmet 96 var 000 XNUMX €.

Varför blev inte reparationerna på västra sidan klara, trots att det finns tydliga fuktskador på innerväggarna?

• Samtidigt med reparationerna togs beslut om att börja planera en ny hall. Renoveringen borde ha omfattat mer omfattande dränering och tätskikt av sockeln. Det fanns inget beslut om renovering av sporthallen och ingen information om dess livscykel.

Vilka är de största enskilda kostnadsposterna för renoveringen? Kan du ange de största kostnadsposterna för simhallen och sportcentret?

•  Ram- och vattentakkonstruktioner samt invändiga ytkonstruktioner är de största kostnadsposterna. Det hela beror på önskad livscykel och reparationsgrad.

Hur planerar staden att hantera underhållskostnaderna för idrottsanläggningen när den inte går att riva? Eftersom den nuvarande idrottshallen inte kan rivas på grund av dess bevarandestatus kommer staden att stå för kostnaderna för underhållet. Har detta tagits med i beräkningarna?

• Det har tagits i beaktande. Underhållskostnaderna för det nuvarande sportcentret är cirka 300 000 euro per år om anläggningarna stod tomma.

Vad är rivningskostnaderna för en idrottshall? Byggnaden är massiv och mycket dyr att riva, särskilt på grund av de stora källarkonstruktionerna.

• Rivningskostnaderna är ännu inte fastställda.

Har ekonomichefen för Imatra Stad Group gjort beräkningar för byggandet av ett nytt idrottscenter och dess underhåll i Ukonniemi?

• Beräkningarna har gjorts av en extern expert.

Har beräkningarna även tagit hänsyn till bibehållandet av nuvarande simhall och idrottshall på nuvarande plats?

• Det har noterats.

Beslut

Har kommunfullmäktige besökt platserna på plats med vägledning?

• Det är de inte.

Har de förklarats effekterna av renoveringen och vad renoveringstakten på 74 % egentligen betyder?

• Frågorna kring idrottshallen och simhallen har diskuterats genom åren, till exempel i kvällsskolor.

Varför fokuserar vi nästan uteslutande på ekonomiska aspekter när vi fattar beslut?

• Besluten tar hänsyn till andra faktorer än ekonomi. Bland annat idrottsföreningar har varit starkt engagerade i planeringen av Sporthallens framtid och har hörts både nu och tidigare år.

Har man tagit hänsyn till stadens invånares önskemål och identitet gällande nuvarande simhall och idrottsanläggning? Hur kommer simhallen och idrottscentret att betraktas sett till stadsbild och arkitektoniskt värde?

• Båda byggnaderna är skyddade av lokalplanen och har arkitekturhistoriskt värde. Om verksamheten flyttas ifrån dem måste man dock förbereda att byggnaderna inte kan rivas.

Baserar staden Imatra alla sina handlingar och beslut för att säkerställa användningen, underhållet och skicket av poolen och sportcentret på fakta? 

• Ja, det gör det. Mycket forskningsarbete görs som bakgrund för att bereda beslut. Information tas fram av både stadens tjänstemän och externa experter.

Varför har kommunfullmäktige använt rykten och felaktig information som beslutsunderlag?

• För att svara på denna fråga skulle det krävas mer bakgrundsinformation från den som ställer frågan. Staden känner inte till att rykten eller felaktig information lagts till grund för beslutsfattandet.

För mer information om tidigare tillkännagivanden:

Diskussionstillfälle angående simhallen och sportcentret tisdagen den 18.2 februari. klockan 18 

Underhåll och reparationsarbeten planeras för idrottsanläggningen och simhallen till kommande sommar