Staden strävar efter jämlikhet och jämlikhet på ett planerat sätt

Nu kommer tydliga förbättringar av Imatras jämställdhetsplan.

– Vi har till exempel kommit överens om stadens etiska principer 2019. I dem förbinder sig staden att agera transparent, att respektera alla lika och att se mångfald som rikedom, säger sysselsättnings- och utvecklingssamordnaren. Cirkus Sarlomo från staden Imatra. 

Jämställdhet mellan könen har visat sig mycket de senaste åren tack vare metoo-rörelsen som spridit sig över världen. Rasism och sexuella minoriteters status har också fått stort utrymme i samhällsdebatten. Detta har också påverkat framstegen för Imatras jämställdhetsåtgärder. 

Men enligt Sarlomo består stadens jämställdhetsplan av mycket vardagliga handlingar.

– Praxis som ökar jämställdheten är till exempel digital vägledning för äldre, alternativa sätt att göra affärer för elektroniska tjänster, eller att deltagare i Virta skola och idrottsgrupper tas i anmälningsordning.

För att jämställdhetsplanen ska kunna genomföras i praktiken samråder staden med äldre- och handikappråden och samarbetar bland annat med den lokala romska föreningen Kipinä Ry, som främjar integrationen av invandrare, och andra organisationer, samt samlar in feedback från invånarna om hur smidiga tjänsterna är. Kommunikationen riktar sig till olika målgrupper och kommunikationens tillgänglighet förbättras ständigt.

Hälsotillstånd, ålder och kön som skäl för diskriminering

För att stödja utarbetandet av jämställdhets- och jämlikhetsplanen genomförde staden sommaren 2021 en invånarenkät där man frågade om stadens invånare har upplevt att de blivit diskriminerade eller olämpligt behandlade när de har kontakt med staden Imatra.

Lite över 50 svar kom in på enkäten. Ungefär hälften av de tillfrågade hade upplevt diskriminering eller olämplig behandling av staden Imatra.

– Svaren visar att det fortfarande finns ett arbete att göra i jämställdhets- och jämställdhetsarbetet, även om urvalet som valts ut utifrån respondenternas egna intressen inte överensstämmer med alla stadsbors erfarenheter, tycker Sarlomo.

De tillfrågade ansåg att de fick mest diskriminering och olämplig behandling inom hälso- och sjukvården. Enligt dem var den vanligaste orsaken till diskriminering hälsa, följt av ålder och kön.

I utvecklingsförslagen från de som svarat på enkäten hoppades de på bättre tillgång till bastjänster och en förbättring av kvaliteten på tjänsterna. 

Feedback är värdefullt

Sirkku Sarlomo understryker att människor har rätt att få lika tjänster.

– Det måste vi som myndigheter jobba för. Ibland lyckas man bra och någonstans sämre, och det finns feedbackkanaler för att verifiera det. Baserat på feedbacken kan korrigerande åtgärder vidtas. Vi har ingen magisk lins, informationen måste komma från de boende. Invånarnas feedback behövs för att staden ska kunna korrigera sin verksamhet.