Skolreformer syftar till lika möjligheter

De senaste dagarna har stadsbornas sinnen besvärats av rektorsvalen till de nya skolcentrumen. Förra året beslutade kommunfullmäktige om skolnätsreformen som ska resultera i tre skolcentra i staden 2026: Vuoksenniska, Mansikkala och Koske skola.

De nya skolcentralerna är fortfarande i planeringsfasen, men administrativt startar skolnätsreformen redan nästa höst med de förtroendevalda rektorerna i spetsen.

Anledningen till skolnätsreformen ligger djupt i reformen av landskapsförvaltningen. Stadschef Pertti Lintunen, som blir friherre nästa vecka, konstaterar att reformerna inte är något att reta.

– Med reformerna vill vi säkra lika möjligheter för barn. Enda möjligheten är att göra allt som nytt.

Efter de administrativa förändringarna 2019 ser tjänsterna i Imatra stad väldigt annorlunda ut för kommuninvånarna än vad de är idag.

Den framtida landskapsförvaltningen ska ta social- och hälsovårdsåtgärder under armen och samtidigt befria kommunerna från styrning och finansiering av social- och hälsovården. 

Länsförvaltningen kommer så småningom att ta 60 procent av den nuvarande Imatras stadsbudget, och medborgarna kommer att finansiera reformen genom statlig beskattning. Framöver kommer kommuninvånarna att betala en kommunalskatt på 7-8 procentenheter till Imatra.

70 procent av kommunalskatterna kanaliseras till daghem, småbarnsfostran och utbildning. Resterande 30 procent används till grundläggande välfärdstjänster som motion och kultur samt kommunal teknik.

Grundutbildningen, som kommer att finnas kvar i kommunal service, står i centrum för den kommande stora provinsförvaltningsförändringen och berör varje skolbarn och deras föräldrar. Å ena sidan minskar antalet elever och skatteintäkterna minskar, å andra sidan måste grundutbildningen och lärmiljön utvecklas för att möta utmaningarna i den nya läroplanen.

I utvecklingsstäder med ett ökande antal elever är det möjligt att bygga nya lärmiljöer för flera ändamål med utrymmen på ca 6m2/elev.

– På Imatra är motsvarande m2/elev nu i snitt en bra bit över 10 m2/elev. Varje torg värms upp, rengörs och underhålls.

På Imatra är 84 procent av grundutbildningens resurser för närvarande allokerade till personal och fasta utgifter. Ojämlikhet uppstår mellan städer genom allokering av resurser. I moderna undervisningsmiljöer kan de pengar som finns överföras till undervisning. Enligt Lintunen kan vi redan nu se exempel på minskat utbud av ett andra främmande språk i kommuner.

Rektorer för skolcentrum kommer att ha en genomsnittlig budget på cirka sex miljoner euro i sina händer de kommande åren. Lintunen framhåller att huvudmännen för dessa tre skolcentrum står för mer än hälften av stadens driftskostnader som täcks av 2019-7 procents kommunalskatt 8 och därefter.

– Det här kräver om något nya rektorer att styra och ta ansvar för ekonomin på sina skolcentrum, tillsammans med pedagogisk och personalledning.

Ur stadens ekonomi är det mycket viktigt hur dessa resurser används. Moderna lärmiljöer ökar också stadens attraktionskraft.

– Jag tror att lärare också är intresserade av städer och kommuner som erbjuder moderna lärmiljöer. Jag hoppas att det kommer att ske i Imatra också, om ärendet hanteras väl.